Hur gör man?

Ofta när jag berättar för folk att jag pysslar med släktforskning så får jag höra: ”Det skulle jag också vilja göra men jag har ingen aning om hur man gör!” Därför tänkte jag försöka förklara hur jag går tillväga när jag använder mig av kyrkböckerna i min forskning. Som exempel har jag valt min morfars mormor Kristina Lundberg, som jag vet är född i april 1842 i Ölme.

Jag använder mig av de inscannade kyrkböcker som jag fått tillgång till genom att köpa abonnemag på Genline och SVAR. De flesta bibliotek har tjänsterna gratis, så det billigare alternativet är att sitta där och forska.

Jag går till födelseboken för Ölme år 1842 och letar mig fram till april. Där hittar jag ett barn med namnet Kristina och eftersom jag redan har en uppgift på att ”min” Kristina är född i april så utgår jag från att det är rätt barn. Jag blir dock lite tveksam då ingen av föräldrarna heter Lundberg i efternamn. Nåja, jag får kanske en förklaring på det senare.

I födelsenotisen ser jag att Kristina är född 14 april 1842 och döpt den 17 april samma år. Föräldrarna är gifte drängen Johan Carlsson i St. Skanum och hustrun Stina Bengtsdotter, 26 år. Det finns även en uppgift om vilka faddrarna är och var de bor.

Det viktigaste från födelsenotisen just nu är att familjen bor i St. Skanum, för då kan jag lättare hitta familjen i husförhörslängden. En husförhörslängd sträcker sig ofta över flera år, så jag går till den längd som innehåller åren 1841-1845 och lyckligtvis finns det ett ortsregister i början av boken. Jag letar upp St. Skanum där och får en sidhänvisning till gården Stora Skanum på sid 222. Jag bläddrar fram till rätt sida och där finns Kristinas far Johan Carlsson. Hans namn är överstruket, men det finns en anteckning om att han har gift sig och flyttat till gården Kolerud. Jag får gå tillbaka till ortsregistret och slå upp Kolerud istället. Där finner jag familjen och jag ser att Kristina är det enda barnet. Här hittar jag även födelsedata för föräldrarna. Jag antecknar det så att jag har det lätt tillgängligt senare när jag ska börja utforska deras bakgrund.

Nu är det dags att börja följa Kristina framåt i tiden. I nästa husförhörslängd letar jag upp gården Kolerud igen. Jag hittar familjen och får ny information. Fadern Johan har tagit sig efternamnet Lundberg (där kom det!) och han är fältjägare. Det finns även en anteckning om att Johan är sjuk. Kristina har fått två småsystrar, men den ena har dött bara en månad gammal. Övriga uppgifter visar när familjen tagit sin nattvard och vilka betyg de fått av prästen i husförhören.

Jag fortsätter att söka mig framåt i tiden med hjälp av husförhören. Hela tiden slår jag upp gården Kolerud för att finna familjen. En gård kan sträcka sig över flera sidor i boken, så jag får läsa igenom alla namn för att hitta rätt. Livet flyter på som vanligt för familjen. Kristina konfirmeras år 1857 och erhåller en bibel. År 1859 finns en anteckning om att ännu en lillasyster fötts och fadern Johan omnämns som ”ofärdig”.

I husförhörslängden för åren 1861-1866 händer lite mer. Johan dör år 1864 och Kristina har flyttat till sid 102 redan år 1861. Jag slår upp sid 102 och ser att Kristina har fått pigtjänst på Kolerud. Jag ser också att hon har flyttat till sid 24 år 1862. Jag bläddrar vidare till sid 24 och hittar Kristina som piga på Klockaregården, men inte heller här har hon stannat. År 1863 har hon flyttat till sid 243 och när jag bläddrar dit hittar jag något intressant. Kristina bor på gården Slåte och har fött en oäkta dotter! Under särskilda anteckningar står ”undergått enskildt skrift för lägersmål 4/12 63. Barnafader Dr. Jan Petter Olsson i Bråten”. Anteckningen betyder att Kristina blivit dömd av församlingen att bekänna sina synder för att ha fött ett oäkta barn. När jag letar vidare så upptäcker jag att barnafadern Jan Petter var dräng på Klockaregården samtidigt som Kristina och gården Slåte där Kristina bor nu är även boställe för Jan Petters föräldrar!

År 1866 finns en anteckning i husförhörslängden om att Kristina flyttat till gården Skinnerud på sid 314 och när jag bläddrar dit har Kristina råkat illa ut igen. Hon har fått en oäkta son med bonden på gården. Sonen dör bara några veckor gammal.

År 1871 finns en anteckning om att Kristina har flyttat till gården Räfvetorp. Jag bläddrar till rätt sida och ser att Kristina har bott där, men att hon flyttat till sid 298 år 1874. På sid 298 hittar jag Kristina i Lilla Skanum och nu finns en anteckning om att hon har gift sig med Herman Olsson i december år 1874. Herman jobbade också på Räfvetorp och paret har fått en dotter.

Innan jag går vidare vill jag kontrollera vigseluppgifterna från husförhörslängden. Jag letar fram vigselboken för Ölme år 1874 och bläddrar fram till december. Där hittar jag Herman och Kristina. Jag får veta att de två inte är släkt med varandra och att ett skriftligt bevis från henne är lämnat. Det finns även en anteckning om vilka som bevittnat vigseln 26 december.

År 1878 flyttar familjen till Benneberg och fler döttrar föds. Jag kontrollerar varje barns födelsedata i födelseboken och antecknar detta. Jag upptäcker att en av döttrarna är min morfars mor Matilda och därmed har jag fått ett slutgiltigt bevis på att det är rätt familj jag följer. Ingenting anmärkningsvärt händer förrän år 1888 då Kristina får en fosterdotter. Det är Kristinas äldsta dotter som har åkt till Amerika och lämnat sitt barn i Kristinas vård. Detta får jag reda på genom att följa fosterdottern bakåt i tiden.

År 1900 kallas husförhörslängderna för församlingsböcker istället, men principen är densamma. Skillnaden är att prästen inte längre för anteckningar om katekeslära. År 1907 blir Kristina änka och två år senare finns en anteckning om att hon har flyttat till Kristinehamn.

Jag letar upp utflyttningslängden för Ölme år 1909 och hittar Kristinas flytt. Jag ser att hon har flyttat från sid 21 i församlingsboken och till vilken församling.

Nästa steg är att titta i inflyttningslängden för Kristinehamns församling samma år. Jag hittar inte Kristina, men eftersom hon flyttat ut från Ölme i slutet av år 1909 så tittar jag även i början av år 1910 och där hittar jag Kristina och får en uppgift om vilken sida i församlingsboken hon finns på.

Jag går till sid 1874 i Kristinehamns församlingbok och hittar Kristina där. På samma sida finns fosterdottern/barnbarnet Agnes. Jag följer Kristinas flyttningar inom församlingen med hjälp av sidhänvisningarna, men jag kommer inte längre än till år 1915. Anledningen är att sekretessen när det gäller publicering på Internet är ganska sträng, så resterande böcker måste jag åka till Landsarkivet i Värmland för att kunna titta i.

Så för stunden är Kristinas framtid höljd i dunkel. Vad gör man då? Tja, man kan besöka Värmlandsarkiv och titta i församlingsböckerna där, men om man som jag bor 45 mil bort så är det ju inte gjort i en handvändning så då kan man istället kontakta arkivet och be om hjälp. Det kan dock kosta en slant. Jag väljer ett tredje alternativ och det är att söka igenom dödboken från och med 1915. Kristina är ju ändå över 70 år gammal nu, så ”förhoppningsvis” lever hon inte så länge till.

Det är nu det riktiga tålamodet kommer in, för om jag har otur kan jag bli sittandes att leta igenom dödböcker för 25 år framåt och Kristinehamn är en stor församling. Har jag ännu mer otur så har Kristina flyttat från församlingen någongång efter år 1915 och då letar jag förgäves. Den här gången har jag dock tur, för jag hittar Kristina i Kristinehamns dödbok år 1920.

Här får jag information om att Kristina bor i Norra Almby och att hon är inlagd på sjukstugan när hon dör. Dödsorsaken är Hamorr. Cereb, dvs hjärnblödning. Hon dör 14 jul 1920 klockan halv 10.

Nu har jag följt Kristina Lundberg från vaggan till graven. Om jag vill gå vidare nu så kan jag beställa bouppteckningen från Landsarkivet för att få veta vad Kristina efterlämnade vid sin död. Jag kan även söka vidare om vad som hände med hennes barn, eller kanske läsa domböcker för att se om Kristina blev dömd i domstol för sina oäkta barn. Möjligheterna är många, det gäller bara att ha lite fantasi. Om man kör fast på ett ställe så finns kanske svaret någon annanstans.

Släktforskning är tidskrävande och tålamodsprövande. Det är inte alltid man hittar det man söker, men oftast går det på något sätt. Jag hoppas att den här lilla guiden har gett dig lite tips på vägen.